Vad är åldersgränsen för att renovera balkongen?

Jag har en väldigt nära relation med min farmor och farfar. Som enda barnbarnet har de alltid betraktat mig som sin lilla skatt. Som någonting som måste beskyddas för att inte gå sönder. Så är det ännu. Varje gång jag hälsar på så frågar de om jag hade hjälm på mig när jag åkte dit på min motorcykel. Jag står ut med det. 

På senare år har det blivit något ombytta roller. De är för all del fortfarande livrädda att något ska hända mig, men jag börjar också bli orolig för dem. De är skröpliga nu. Båda närmar sig 90 och hörseln börjar svika dem båda. Och så är det där med deras granne som alltid sätter käppar i hjulet för min strävan efter att hålla farmor och farfar skadefria. Senast i räkningen handlar det om hennes renovering av balkongen i radhuset där de bor. Hon kan inte sluta babbla om det. Senast när jag kom på besök ropade de från grannhuset och jag kom upp till grannen Margareta på kaffe och wienerbröd tillsammans med henne och farfar. Hon lät inte stoltheten vänta

•  ”Ni måste verkligen göra någonting åt det där rucklet som ni sitter och fikar på. Ja, mitt såg förstås likadant ut förut. Men sedan jag renoverade balkongen är det något helt annat. Man känner sig liksom... Ja, bättre som människa på något vis.”, sa hon och tog en slurk av kaffet.

Jag tittade på farfar som satt och fick såna där glittriga ögon som han bara får när han vill bygga någonting. Han gick in på toaletten och då passade jag på att säga ifrån. 

• ”Margareta! Du måste sluta pusha på att de ska renovera sin balkong. Farfar är 90 år, och du vet mycket väl hur stel han är. Han fixar inte att göra det själv, även om han gärna skulle vilja”

Hon fnös mot mig och pinsam tystnad infann sig under de 2,5 minuterna som dröjde innan farfar kom tillbaka till bordet. ”Renovera balkongen ja. Jo, det kanske ändå är något som vore bra att få gjort. Jag menar, det har vi ju aldrig gjort.”. Jag tittade menande mot Margareta som log tillbaka mot mig, lutade sig framåt i stolen och tog till orda.

• ”Sven-Erik, jag menar såklart inte att ni ska göra det själva. Om du renoverar balkongen så kommer du trilla ner och dö och vem sjutton ska jag fika med då? Du ska få numret till byggfirman som jag tog hjälp av. Vänta lite, så ska jag se om jag hittar visitkortet.”, sa hon och gick in.

Farfar tittade på mig, lutade sig fram och viskade i mitt öra.

• ”Herregud, trodde hon att jag skulle få för mig att renovera balkongen helt själv? Jag är ju snart 90 år gammal. Ja, Margareta börjar bli lite snurrig, förstår du.”